Saturday, April 9, 2011

Fasa på Autobahn


Förra natten slog skräcken till mot Autobahn just utanför Rostock. En riktig "Khamsin" (sandstorm på arabiska) drabbade Autobahn. Bilister som körde in i sandstormen upplevde det som att köra in i en svart vägg.
En kraftig storm hade blåst upp böndernas nysådda åkrar och virvlade bort all jord över vägen. Bilisterna hade inte en chans. Först knäcktes några långtradare som fattade eld, sedan körde bilister in i detta svarta moln. Resultatet blev 80 bilar som brakade in i detta inferno. Omkring 30 bilar fattade också eld och olycksplatsen blev som en krigszon. 8 personer omkom i lågorna och 151 skadades. Elden var så intensiv att körbanan smälte bort. Sjukhusen i trakten blev överbefolkade och patienter fick flygas bort till andra ställen.
Vi vaknade på morgonen efter vår egen chockerande upplevelse dagen innan och såg dessa otroliga bilder på TV från räddningsarbetet mitt i sandstormen, ungefär som i Libyen. Så här års pågår sandstromssäsongen som bäst, "Khamsin" ,i norra Afrika. Därför har Nato så svårt att komma till med sitt flyg.

Sträckan Rostock - Berlin är mycket intressant. Det är en av Tysklands få mycket långa rakor med fri fart. Trafiken är gles och man kan dra på bilen i full fart. Jag har alltid dragit upp bilen så gott det har gått. Rekordet är när jag lyckades få upp min gamla Saab i 240 knutar. Det kändes bra. Många har upptäckt denna racerbilssträcka. Alla som kör där försöker rensa ur sina bilar med full sprutt. Kungen berättade för mig att han brukade dra upp sin Ferarri i 300 km/tim på den sträckan. Märkligt nog hängde också Säpo med i en Volvo, uppenbarligen trimmad. Så Rostock - Schwerin är berömd i fartdårarkretsar.
Men vi rår inte på naturen och andra galningar, så det gäller att hålla i byxorna och vara en kall chaufför för att överleva till nästa dag, inklusive Kungen.
Skrivet av Erik Edelstam
Foto abendblatt.de

Thursday, April 7, 2011

Gbagbo - ännu en gubbe i bunkern


Elfenbenskustens presiden Gbagbo, sitter just nu i sin bunker i Abidjan och funderar över sitt öde. Han är belägrad och förstår säkert att han är lite sent ute. Han borde ha stuckit för länge sedan. Den afrikanska historien förskräcker, i synnerhet för dess diktatorer.
Kejsaren Hailie Selassie är ett klart exempel. Han styrde sitt land som sin egen familj och bestämde allt personligen, ända ned till lägsta tjänsteman. Men verkligheten kom ikapp. Det blev en statskupp och kuppmakaren Mengistu kastade inte ut honom genast, utan avlägsnade hans ministrar och rådgivare gradvis. De avrättades efterhand. Kejsaren satt kvar i sitt palats med mindre och mindre folk omkring sig. Till sist var han ensam med en betjänt. Slutligen meddelades att kejsaren hade dött av ålderssvaghet. Sanningen uppdagades för några år sedan. Av en slump hittades hans dolda grav. Vid obduktionen visade det sig att Haile Selassie hade blivit svårt torterad, varje ben i hans kropp var knäckt. – Varför denna tortyr? Jo, Mengistu ville naturligtvis veta numren på hans bankkonton i Schweiz och andra skatteparadis. Denna längtan går genom som en röd tråd i alla afrikanska statskupper.

Laurent Gbagbo vet säkert vad som hände med hans kolleger i grannlandet Liberia, vilket inte ger anledning till optimism. Den otroligt korrupte presidenten Tolbert, som hade tagit över makten efter sin företrädare Tubman 1971, förde ett skräckregemente, stal pengar och slog ihjäl tusentals människor. Men han var slarvig.
Den 12 april 1980 begav sig en grupp underofficerare till hans palats för att försöka få ut sina löner. Det var mycket tidigt på morgonen och livvakterna fanns inte på plats. De oförvägna gossarna begav sig sålunda in i palatset för att leta reda på sin chef, president Tolbert. De fann honom efter ett slag, sovandes i sin säng. De styckade hans kropp i sängen och slängde ut inälvorna till hundarna på gården. Det uppstod en diskussion vem som skulle ta makten efter presidenten. Man bestämde att det skulle bli Samuel Doe, som var äldst i gruppen. En viss logik fanns i alla fall.

President Doe kunde knappt läsa och kom från en liten stam, långt inifrån djungeln, kallad krahn. Han hankade sig fram under tio år och avrättade alla sina motståndare. Men han fick problem med en gammal vän, Charles Taylor som startade ett gerillakrig med en liten grupp, som sedan växte till en armé. Does f.d. stabschef Prince Johnson startade också ett uppror med en trasarmé. Doe hade i och för sig kunnat krossat upprorsmakarna hur lätt som helst, men hans armé ägnade sig istället åt plundring och våldtäkter. Situationen urartade och Afrikanska Unionen ingrep och skickade en styrka från Nigeria till Monrovia för att rensa upp.

Doe fick höra att nigerianerna hade anlänt till hamnen, så han beslöt sig (dumt nog) för att åka dit med sina livvakter och titta vad som var på gång. Det var ett vansinnigt tilltag. Han blev genast arresterad av Prince Johnsons soldater som hade tagit den delen av staden. Först blev han skjuten i benen så han inte skulle kunna fly, sedan avklädd och bunden. En tortyr av det värsta slag började och höll på i 12 timmar, tills han dog av blodförlust. Allt filmades. Det finns en liten snutt på Youtube som visar hur han sitter på knä i kalsongerna och ber om nåd: http://youtu.be/QFdCcRsKxYg.
Efter snutten skar de av honom öronen, sedan gröptes ögonen ut och senare bröts alla benen i kroppen, ungefär som på Heilie Selassie, så började styckningen. Enligt den lokala traditionen måste man stycka sitt offer så inga onda andra finns kvar. Frågan var, som vanligt, nummerkontona i Schweiz. Man vet inte om han lyckades få fram dessa under tortyren. Det var inbördeskrig i Liberia under många år och Taylor har slutat i Internationella domstolen i Haag. Johnson är fortfarande fri trots hans fruktansvärda övergrepp mot befolkningen i Liberia.

Allt det här sitter nog Gbagbo och funderar över i sin bunker, särskilt som han har engagerat legosoldater från Liberia. Men han börjar säkert få ont om cash, isolerad som han är.
Frågan är nu, blir han styckad som många av hans kolleger eller lyckas han klara livhanken för att senare sitta i fängelse i Holland, som hans kompis Taylor?
Källor är den otrolige afrikaspecialisten Rydszard Kapuscinski med sina böcker Ebenholts och The Emperor. Läs fler böcker av honom.

Skrivet av Erik Edelstam
Foto: msnbc.msn.com